elingerdin

Jag börjar ärligt tröttna på detta nu med vården och arbetsförmedling. Varför ska man aldrig få en klarhet i något eller få komma på en riktig koll eller bli trodd på?

Jag har haft praktik ett par månader på en second hand butik, personalen va helt underbara men min kropp sa ifrån så jag var tvungen att sluta så nu sitter jag mellan två stolar och AF vet inte vad de ska göra med mig. De har tagit upp mitt fall på något slags möte med landstinget och kommit fram till att jag ska få träffa en läkare inom psykiatrin eftersom det är dokumenterat att jag har ångest och haft deprision men jag vill komma till en läkare som är kunnig på min sjukdom så att han kan skriva ner det på pappret så det står det där. men nej då de tyckte inte att alla mina år som jag haft kontakt med psykiatrin räcker nu ska jag träffa en till snacka om att man blir orkeslös! nåja mman ska väl inte klaga man får träffa någon ialla fall :)

Men nu funderar AF att skriva ur mig från dem eftersom de inte kan hjälpa mig så att jag får leva på soc i stället JIPPI not fasen min kära make vart helt knäckt av detta hur mycket ska egentligen vi klara av???