Det är lätt att sörja och deppa ihop över det man har förlorat och glömma bort att glädjas över det man egentligen har.

Jag har förlorat kontakten men familjemedlemmar Deras val inte mitt, har förlorat livet jag en gång levde och jag har förlorat en bit av mig själv.

Eds har ställt till med mycket men ändå inte den egentliga boven. Jag skulle inte ha behövt förlorat kontakten med mina familjemedlemmar om jag visste orsaken som gör att de inte vill ha något med mig Att göra det Kanske är mig det är fel på vem vet men jag kan inte göra mer än vad jag gjort dessa fem åren.

Att jag inte har det livet jag en gång hade då jag var mer social, mer i farten och hittade på grejer beror till viss del av eds men jag har själv isolerat mig från omvärlden av egen vilja fast jag inte vet själv varför.

Att jag har förlorat en del av mig själv är också mitt fel för jag lät det hända.

Jag har en fantastisk make som får ta det tunga lasset och som gör det för han älskar mig och mina bonusbarn som stöttar och förstår. Min mans familj som accepterar mig som jag är och mina vänner som finns för mig i vått och torrt utan er skulle jag vara helt förlorad.

Så vad vill jag ha sagt i detta inlägg, jo det är mycket jag kan skylla eds på att sjukdomen förstör mitt liv men den har gjort mig till den jag är och man kan inte skylla allt på den för man gör egna beslut med eller utan sjukdom.

EDS kommer alltid att finnas där men det är jag som bestämmer över mitt liv och göra det som är bäst för mig så jah inte förlorar mig i sjukdomen. Jag är Elin inte EDS elin !